Finland, vårt hemland

Vi har hört till bägge våra grannländer, först Sverige, sedan Ryssland. I samband med första världskriget lyckades vi dock dra oss ifrån den ryska stormakten (tidigare kallad Sovjetunionen) och blev ett självständigt land. Finland har nu varit självständigt i snart 97 år, sedan 1917, något vi varje år hyllar den 6 december med nationalsången Vårt land, vårt land.

Nationalsången som traditionellt framhäver frihet, jämlikhet och broderskap på ett väldigt formellt sätt, är betydelsefull för dagens finländare, både finsk-språkiga och finlandssvenskar. Den symboliserar blodet som spilldes och svetten och tårarna som rann, innan det land som vi idag stolta kan kalla vårt hemland sakta men säkert formades. Dock, faller nationalsången inte precis den unga generationen i smaken och kanske förblir också textens betydelse lite oklar. Problemet löstes av tre finlandssvenskar som skrev låten ”Vår tid - vårt land”. Detta är på sätt och vis en moderniserad version av Finlands nationalsång men främst en påminnelse om oss, finlandssvenskar.

Både sångtexten och betydelsen är modern och lätt att förstå. Låtskrivarna vill framhäva det moderna samhället och tanken om ett enat samhälle utan konflikter mellan personer med olik språklig bakgrund. Sångens tredje vers ”Dåtidsdröm - nostalgi, nynnar på din melodi. Men världen vände ren, tiden den – går och går och sopar bort gamla spår.” säger sig självt. Tiden går och människan förändras, det är vår tid nu och vi utgör och formar vårt samhälle, detta syftar själva namnet på sången också på.

Kjell Westö, en av dagens främsta finlandssvenska författare, blev känd med sin bokserie, i vilken ”Där vi en gång gått” är den största publikframgången. Han lyckades ge liv åt Finlands historia genom sin roman om Helsingfors under inbördeskriget som följd av första världskrigets slut. I romanen får man en god inblick i hurdant det var att leva i staden under dåliga och fattiga förhållanden. Finlandssvensk överklassighet farmhävs i romanen och som slutresultat får vi en otroligt detaljrik och skicklig beskrivning över klasskillnader i det dåtida Helsingfors.

Betydelsen över att vara finsk eller finlandssvensk, fattig eller rik, kommer fram i samband med kriget mellan de röda socialdemokraterna och de vita konservativa. 

Gabriella Raittila, Katedralskolan i Åbo